Artikeldatum 2019-09-11

Sänkt kapitalkrav för aktiebolag för större flexibilitet

Regeringen går vidare med förslaget att sänka kravet på aktiekapital i aktiebolag, från dagens 50 000 kronor till 25 000 kronor. 

Lagrådet har nu fått en lagrådsremiss från regeringen, enligt vilken det lägsta tillåtna aktiekapitalet för privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förslaget går ut på göra aktiebolagsformen tillgänglig för fler som har för avsikt att starta företag.

– Sänkningen av kravet på aktiekapital innebär en större flexibilitet för de små och växande företagen runt om i landet. Samtidigt behålls en viss spärr mot oseriöst företagande, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, i ett pressmeddelande.

För tjänste- och kunskapsintensiva företag med små kapitalkrävande tillgångar är ofta dagens krav på 50 000 betungande och förhoppningen från regeringen är därmed att fler företag ska startas.

Som tidningen Resultat berättade i våras har förslaget varit på remiss, varefter tanken är att beslut ska fattas av riksdagen. Lagändringen som bygger på januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet ska enligt förslaget träda i kraft 1 januari 2020.

Aktiebolag skulle före den 1 april 2010 ha 100 000 kronor i aktiekapital, varvid summan för privata aktiebolag sänktes till 50 000 kronor. Enligt regeringen bör kravet på aktiekapital inte vara högre än nödvändigt, samtidigt som andra faktorer som borgenärsskyddet talar emot en sänkning.

Martin Wallström

Läs mer: Sänkt krav på aktiekapital gör aktiebolagsformen mer tillgänglig

Artikeldatum 2019-09-06

Snart besked om beskattning av styrelsearvoden

Hur styrelsearvoden ska beskattas får snart sitt svar. Under september väntas Högsta förvaltningsdomstolen ta upp frågan.

Resultat har under en längre tid följt frågan om hur styrelsearvoden ska beskattas. I början av sommaren kom beskedet Högsta förvaltningsdomstolen ännu en gång tar upp frågan. Nu ska samtliga justitieråd delta i beslutet.

– Att Högsta förvaltningsdomstolen samlas i plenum är ovanligt och det blir intressant att följa utgången. Vi väntar med spänning på hur domstolen ska resonera, säger advokat Börje Leidhammar, ombud för den klagande parten i målet.

Kärnfrågan är om styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet. Bakgrunden är en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2017 som fått stora konsekvenser. I domen slogs Skatterättsnämndens slutsats fast: Styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst. Detta fick till följd att Skatteverket ändrade sin praxis som gällt sedan 2009. Ändringen gällde både för fakturering från juridisk person och från enskild näringsverksamhet.

– Vi hoppas naturligtvis på ett utfall där domstolen kommer fram till att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Frågan som tas upp nu rör advokater och vi jämställer uppdraget med andra uppdrag som även de har personlig karaktär som uppdraget som offentlig försvarare, målsägarbiträde, konkursförvaltare med flera, säger Börje Leidhammar.

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat att frågan kommer att tas upp under september och ett besked är därmed att vänta i slutet av september eller början av oktober.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatterättsnämnden dnr 107-17/D

Artikeldatum 2019-08-30

Slopad värnskatt allt närmare

Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, så kallad värnskatt, ska avskaffas nästa år. Förslaget från finansdepartementet väntas finnas med när höstbudgeten snart presenteras.

Finansdepartementet föreslog i somras att värnskatten, alltså den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, avskaffas nästa år. Förslaget är en följd av januariöverenskommelsen, mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, som bland annat innefattar ändringar i inkomstskattelagen. 

Slopad värnskatt innebär att endast ett skikt för statlig inkomstskatt kommer att finnas. Detta uppnås genom att den övre skiktgränsen avskaffas, samtidigt som den nedre skiktgränsen behålls. Det resulterar i ett skikt för statlig inkomstskatt där skattesatsen är 20 procent. Tanken är att stimulera till ytterligare arbete för personer med rörlig lön och ett incitament att öka sina inkomster, vilket enligt förslaget kan leda till ett ökat antal arbetande timmar och ett ökat skatteunderlag.

Av en konsekvensanalys från departementet framgår att förslagen väntas leda till minskade skatteintäkter med 6,12 miljarder kronor under 2020. Däremot väntas förslagen inte påverka företagens lönsamhet eller verksamhet, annat än att det på längre sikt kan innebära positiva effekter, genom att det blir lönsammare för anställda att arbeta och utbilda sig. Ytterligare en möjlig effekt är enligt konsekvensanalysen en ökad förmåga att konkurrera om kvalificerad utländsk arbetskraft.

Sammanfattningsvis, skriver finansdepartementet att ”En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är närmare 100 procent". Dock är flera av de förväntade positiva effekterna osäkra och faller ut på lång sikt.

Förslaget innebär ändringar i inkomstskattelagen. Ändringarna ska, om förslaget blir verklighet, träda i kraft 1 januari 2020, och därmed tillämpas de för första gången på beskattningsår med början efter 31 december 2019. Detta ska ge tid för Skatteverket och andra aktörer att informera om lagändringen, samt att anpassa exempelvis sina it-system.

Martin Wallström

Läs mer Promemorian från finansdepartementet: Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

Artikeldatum 2019-08-29

Så planerar du för ett lyckat generationsskifte

Börja i tid! Rådet gäller oavsett om företaget ska gå vidare inom familjen eller via ett externt ägarskifte.

Från att du bestämmer att du vill genomföra ett generationsskifte tills det är signerat och klart får du räkna med en period på ett par år. Och du behöver en gedigen plan på hur du ska gå tillväga. Det finns många frågor att ta hänsyn till, såväl ekonomiska och skattemässiga som juridiska och känslomässiga.

Enligt en undersökning från PwC uppger 71 procent av de svenska familjeföretagen att de har familjemedlemmar som arbetar i verksamheten och att 68 procent av ägarna planerar att lämna över ägande eller ledning. Men i samma undersökning uppger fler än hälften av företagen att de saknar en successionsplan för hur generationsskiftet praktiskt ska gå till.

Victoria Rodin är auktoriserad revisor och delägare på Andersson & co i Växjö. Dels råder hon kunder hur de ska genomföra generationsskiften. Dels var hon själv involverad i ett generationsskifte när hon som en av två anställda tog över Andersson & co från de tidigare ägarna, en process som tog två år.

En svår bit i generationsskiftet kan vara finansieringen och den är därför något man behöver fundera ett extra varv kring.

– Jag pratar mycket med kunderna om just finansieringen. Att man ska förbereda sig på att det kan bli tufft hos banken. Det är viktigt att man är väl förberedd inför ett bankbesök med underlag som exempelvis budgetar och finansieringsplaner, säger Victoria Rodin.

– I många fall kan inlösen av aktier vara ett sätt att underlätta en ägarförändring. Då använder man bolagets fria egna kapital för att lösa in samtliga eller delar av den säljande partens aktier. Det förutsätter att köparen äger del av aktierna sedan tidigare eller förvärvat i samband med ägarskiftet samt att det finns fritt eget kapital och likviditet att lösa detta, tillägger hon.

Förra året analyserade Swedbank och Sparbankerna siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat och en undersökning från Sifo – och kom fram till att 68 000 av Sveriges företagare är över 65 år. Det är 14 procent av företagarna i Sverige. På tio år har andelen företagare över 65 år i Sverige stigit från nio till 14 procent.

– Blir det fler än en ny ägare som tar över företaget? Som ägare på väg att generationsväxla måste du därför fundera på om de nya ägarna har samma värderingar och mål som du med bolaget och om de har det sinsemellan, säger Victoria Rodin.

Sofia Hadjipetri Glantz

Några viktiga frågor du kan ställa är:

- Vem ska ta över, och varför? Har du barn som är intresserade, eller är en extern försäljning ett troligare alternativ?
- Om nästa generation ska ta över – hur ska överlåtelsen ske? Finns det syskon som inte är intresserade, och hur ska de i så fall kompenseras?
- Hur gör ni ett rättvist generationsskifte och undviker framtida konflikter?
- Vad vill du göra efter skiftet och vilka pengar ska du leva på? Att lämna ett livsverk är ofta tillräckligt tungt psykologiskt och ska inte dessutom bli ekonomiskt belastande.
- Genom att planera skiftet i god tid får ni både tid för ordentlig kunskapsöverföring och skattemässiga dispositioner.

Artikeldatum 2019-08-26

Differentierad utdelning vid avveckling av bolagsägande kan kapitalbeskattas

Differentierad utdelning som sker i samband med en delägares avveckling av ägandet i sitt bolag, kan beskattas i inkomstslaget kapital och inte som lön. Det framgår av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Beslutet har överklagats.

Bakgrunden var två delägare, A och B, som ägde hälften vardera av ett bolags aktier och som hade lika många aktier av samma aktieslag, som ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Båda delägarna hade i betydande omfattning varit verksamma i bolaget, samt fått marknadsmässig lön för arbetet. A hade för avsikt att lämna bolaget och flytta utomlands och i samband med det skulle en utförsäljning av aktierna ske från A till B.

En överenskommelse hade också slutits mellan delägarna att bara delägaren som skulle lämna bolaget skulle erhålla utdelning. Båda ägarna kunde inte ta ut samma utdelning, som en följd av att värdet av bolagets fria egna kapital inte medgav detta.

Därför fattade delägarna ett beslut på en bolagsstämma att delägare A skulle få utdelning för sina aktier, medan delägare B inte av bolaget skulle få utdelning för sina aktier. Det fanns inga skillnader mellan de två delägarnas arbetsinsatser som motiverade en sådan differentiering av utdelningen.

Enligt A och B ska utdelningen beskattas hos A som inkomst enligt inkomstskattelagen, 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Skatterättsnämnden fick därför frågan om delägare A:s utdelning skulle beskattas som inkomstslaget kapital från kvalificerade aktieandelar, eller om utdelningen skulle beskattas som lön till A.

Enligt förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden så ska utdelningen betecknas som kvalificerade andelar i inkomstslaget kapital och beskattas som sådant. Aktierna i bolaget hade samma rätt till utdelning och aktierna kan inte ges olika utdelningsrätt utifrån vem som är aktieägare.

Skatterättsnämnden skriver i sin bedömning: ”Eftersom den aktuella utdelningen inte differentieras efter olika delägares arbetsinsatser i bolaget saknas det enligt Skatterättsnämndens mening anledning att behandla utdelningen till A som ersättning för en arbetsprestation”.

Det fanns således inget underlag, enligt Skatterådsnämnden, för att beskatta utdelningen som lön, utan den ska kapitalbeskattas. Beslutet från Skatteverket har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Martin Wallström

Läs mer:Differentierad utdelning: Skatterättsnämndens förhandsbesked, 4 juli 2019

Artikeldatum 2019-08-22

Missa inte att anmäla ordförande i föreningen

Driver du din verksamhet i form av en ekonomisk förening? Senast 31 december måste ni ha registrerat en styrelseordförande hos Bolagsverket.

1 juli 2018 började en ny lag om ekonomiska föreningar gälla. Den innebär att föreningar ska registrera en styrelseordförande hos Bolagsverket. Föreningar som berörs är:

- Ekonomisk förening
- Bostadsrättsförening
- Bostadsförening
- Kooperativ hyresrättsförening
- Sambruksförening

För ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar är det enklast att anmäla ordförande på verksamt.se och övriga ska använda en blankett som går att hämta hem via Bolagsverkets webb. (se länk nedan).

Om en anmälan inte kommit in senast 31 december 2019 kommer det i föreningsregistret stå att föreningen saknar en registrerad ordförande. Anteckningen kommer att synas på föreningens registreringsbevis.

Charlotta Marténg

Läs mer: Bolagsverket: Anmäl ordförande i föreningen

Artikeldatum 2019-08-14

Ingen svensk moms för kurs i utlandet

Mervärdesskatt för en kurs ska betalas i det land där kursen hålls, förutsatt att det handlar om så kallat tillträde till evenemang.

Ett bolag som anordnar femdagarskurser i redovisning ansökte om förhandsbesked för att få veta om kurser som tillhandahålls beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige ska anses vara omsatta här och om svensk moms därmed ska debiteras.

Kurserna hålls i ett annat EU-land. Skatterättsnämnden kom fram till att svensk moms ska debiteras.

Högsta förvaltningsdomstolen frågade EU-domstolen om tjänster av det slaget omfattas av begreppet tillträde till evenemang. EU-domstolen fann att så är fallet. I somras kom Högsta förvaltningsdomstolens dom. 

Domstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att de aktuella tjänsterna ska anses omsatta utomlands. Svensk mervärdesskatt ska därför inte påföras.

Med anledning av domen har Skatteverket uppdaterat sin vägledning.

Björn Dickson

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 1990-17
Läs mer: Skatteverket rättslig vägledning

Artikeldatum 2019-08-05

HFD: Höjda beviskrav vid efterbeskattning uppfylldes inte av Skatteverket

Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ett mål om beviskraven som ställs vid eftertaxering. I det aktuella fallet uppfyllde Skatteverket inte beviskraven.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett mål dömt att det inte finns förutsättningar för att, med stöd av den så kallade korrigeringsregeln, efterbeskatta bolaget i målet på grund av felaktig prissättning.

Tvisten i fråga har berört frågorna:

* Följer bolagets prissättning armlängdsprincipen?

* Om bolagets prissättning är armlängdsmässig – vilka beskattningsår ska beaktas?

* Vilket intervall av värden, hela eller bara ett begränsat intervall, är relevant?

Bakgrund i målet är att Skatteverket beslutade att genom eftertaxering och med stöd av korrigeringsregeln höja ett bolags inkomst av näringsverksamhet taxeringsåret 2008 och påföra skattetillägg. Myndigheten ansåg att prissättningen av transaktioner mellan bolaget och dess amerikanska dotterbolag hade varit felaktigt och för lågt.

Bolaget i fråga överklagade till förvaltningsrätten, som gick på bolagets linje. Skatteverket överklagade då till kammarrätten som i sin tur upphävde förvaltningsrättens dom. Nu upphäver HFD kammarrättens dom och fastställer förvaltningsrättens domslut. Enligt HFD har Skatteverket inte uppfyllt det förhöjda beviskrav, vilket gäller vid efterbeskattning.

För att Skatteverket ska kunna fatta beslut om efterbeskattning och påförande av skattetillägg krävs att den skattskyldige har lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattning. Det är Skatteverket som har bevisbördan och måste visa att uppgiften är felaktig.

Beviskraven är dessutom högre vid eftertaxering än vid vanlig taxering. Det innebär att Skatteverket enligt HFD måste visa att det klart framgår att de priser som avtalats mellan bolaget och dess amerikanska dotterbolag avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare.

Karolina Viberg är skatterådgivare och internprissättningsexpert på KPMG, som upprättade internprissättningsdokumentationen hos bolaget i målet.

– De flesta bolagen försöker ju bara göra rätt. Sedan kan man uppfatta regelverken på olika sätt och då hamna i de här tvisterna. Även om man som företag har gjort så rätt man bara kan, kan det ändå finnas fall där Skatteverket har en avvikande åsikt. Något som var okej för tio år sedan, kanske inte är det nu, säger hon.

Genom att exempelvis ha bra kontroll över företagets internprissättningsstrategi och se till att det finns en bra dokumentation kring detta, kan företagaren undvika att bli ifrågasatt.

– För fem, sex år sedan var det mer fokus på prissättning av isolerade transaktioner. Men i dag bör man lyfta blicken och se på helheten när det gäller internprissättning, säger Karolina Viberg.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 1931-18

Artikeldatum 2019-07-30

Så agerar du om ditt företag blir kapat

Under sommaren ökar risken för bedrägerier. Misstänker du att någon registrerat ändringar i ditt företag? Då gäller det att agera snabbt.

När ansvariga på företaget är på semester ökar risken för bedrägerier. Enligt kreditinformationsföretaget UC handlar det inte bara om bluffakturor och fakturabedrägerier utan även om sådant som vd-bedrägerier och bolagskapning. Misstänker du att någon obehörig har registrerat ändringar i ditt företag? I så fall gäller det att handla snabbt. På verksamt.se och på Bolagsverket.se finns tips om hur du ska gå tillväga vid en misstänkt bolagskapning.

1. Kontakta Bolagsverket, via telefon eller mejl.
2. Gör en polisanmälan och skicka sedan en kopia av polisanmälan till Bolagsverket.
3. Anmäl de riktiga uppgifterna i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se.
4. Meddela din bank, andra kreditgivare och leverantörer om att det inte har skett någon ändring i företaget.

Artikeldatum 2019-07-26

Nya råd om bokföring i konkurs

Bokföringsnämnden har tagit fram nya allmänna råd för bokföring i konkurs. Råden som nu är ute på remiss föreslås börja gälla 1 januari nästa år.

Sedan tidigare har Bokföringsnämnden, BFN, ett uttalande om bokföring i konkurs. Det nu remitterade förslaget innebär egentligen inte någon förändring i sak, utan är en anpassning till att Bokföringsnämnden numera utvecklar god redovisningssed genom att ut allmänna råd.

Bokföringsnämndens allmänna råd finns att läsa på myndighetens webb och där finns även information kring hur man ska göra om man vill svara på remissen.

Bokföringsnämnden föreslår att det allmänna rådet ska börja tillämpas från och med 1 januari 2020.

Läs mer: Bokföringsnämndens allmänna råd om bokföring i konkurs

Artikeldatum 2019-07-24

Dålig koll på leverantörerna kan bli förödande

Att följa upp leverantörsregistret kan vara helt avgörande för att slippa obehagliga ekonomiska bakslag för dig som företagare. 

Svenska företag har bra koll på sina leverantörer. Men är desto sämre på att uppdatera sig om det kan ha skett förändringar sedan avtalet skrev på. Det säger riskspecialisten Jone Sølvik på PwC.

– Om du inte har koll på ditt leverantörsregister är det lätt att det blir fel eller att du blir bedragen. Du tror att du betalar leverantören, men pengarna går till någon annan. Därför är det viktigt att följa upp leverantörsregistret. Som företagare vill du inte heller sammankopplas med leverantörer som exempelvis inte betalar skatt och moms, säger han.

För att minimera riskerna bör du som företagare göra en analys. Hur ofta beror på ambitionsnivå och resurser, men minst en gång per år. Har du möjlighet föreslår riskspecialisten att du gör det en gång i halvåret. Saker att ta fasta på är exempelvis: Har leverantörens F-skatt blivit indragen? Finns skulder hos Kronofogden? Är leverantören momsregistrerad?

Något många företagare glömmer är att dubbelkolla om en anställd har så kallade bisysslor, eller kopplingar till någon av leverantörerna.

– Det är något som skulle kunna ge negativa konsekvenser för dig som företagare, eftersom företaget då riskerar att hamna i en jävsituation, påminner Jone Sølvik.

Det proaktiva arbetet är A och O. Och med det menas att se över avtalen och att allra helst göra en ordentlig hemläxa innan avtalet skrivs på. Som att be om referenser, googla, höra sig för hos kontakter. Ha gärna flera leverantörsalternativ du kan välja mellan. Den som gör inköpen har också ansvar för att kontrollera att leverantören sköter sig. Att även be företagets inköpsavdelning och ekonomiavdelning göra en körning i sina register kan inte understrykas nog.

– Att inte arbeta proaktivt kan leda till stort merarbete för ekonomiavdelningen och potentiellt förlorade pengar för företaget. Dåligt anseende är det som företagen oftast är rädda för. Jag som företagare vill inte att det ska stå i tidningen att jag har haft en underleverantör som inte sköter sig, säger Jone Sølvik.

Ju mindre företaget är desto enklare är det att få kontroll över leverantörsregistren. Men konsekvenserna om det blir fel kan vara förödande. 50 000 kronor som försvinner i vasken kan vara en stor ekonomisk blödning för det lilla företaget, men mindre kritiskt för de större.

När du som företagare får en leverantörsfaktura finns det därför ett par steg du ska ta för att säkerställa att allt går korrekt till.

– Att göra de här kontrollerna tar några minuter per leverantör som ska läggas upp. Dessa minuter kan vara helt avgörande för att minimera senare problem. Om du vet redan nu att leverantören är oseriös, så kanske du ändå får betala fakturan för att ni har ett avtal. Men nästa gång kommer du att välja någon annan. Och du kommer aldrig att göra om misstaget.

Vad missar de flesta företag hos leverantörerna?

– Många av bolagen är rädda för blufföretag. Men jag skulle säga att det är leverantörernas indragna F-skatt som skapar mest jobb och eventuella merkostnader. Någon måste ju fortfarande betala skatt- och arbetsgivaravgifterna – och det kan landa på företagaren.

Sofia Hadjipetri Glantz

Leverantörsregister – det här ska du kolla upp med jämna mellanrum

Har leverantören:
Fått indragen F-skatt?
Gått i konkurs?
Bytt namn?
Bytt giro-nummer?
Skulder hos Kronofogden?
Blivit ett blufföretag?
Är leverantören momsregistrerad?
Finns det leverantörer som ligger dubbelt i registret?
Är någon av dina anställda kopplade till någon av leverantörerna?

När du får en ny leverantörsfaktura – checka av följande:

Gå in på plusgirots eller bankgirots hemsida, siffrorna ska överensstämma med organisationsnumret på fakturan.
Gå in på en extern sida för företag och kolla om leverantören har F-skatt. Betalar inte er leverantör skatter och avgifter, då är det läge att dra öronen åt sig.
På den externa företagssidan kan du också se om bolaget är ett registrerat blufföretag.
Får du en magkänsla att något inte stämmer – följ den! Googla ordentligt på företaget, undersök om andra har blivit drabbade.

Artikeldatum 2019-07-18

Semester under uppsägningstid – vad gäller?

Vi har en anställd som sagt upp sig och önskar ta ut all sparad semester under uppsägningstiden. Måste vi godkänna detta? Läs vad Resultats experter svarar.

En anställd som sagt upp sig har alltid rätt att ta ut sin semesterledighet under uppsägningstiden om semesterledigheten redan är beviljad. Det vill säga om ni har beviljat ansökan om semesterledighet innan den anställde sade upp sig. Om semestern däremot inte redan är beviljad, kan den anställde normalt inte få ut sin sparade semester under uppsägningstiden, om inte ni som arbetsgivare går med på det. Det finns dock en skyddsregel i semesterlagen som ger rätt till minst fyra veckor sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Skulle uppsägningstiden omfatta hela den perioden, har den anställde rätt att vara ledig minst fyra veckor i följd.

Anneli Lönnborg, advokat Gernandt & Danielsson

Copyright ©  2014. Alingsås Revision AB - All Rights eserved.