Artikeldatum 2019-07-12

Får vi kalla in semesterledig vid sjukdom?

Vi är ett IT-företag med endast tolv anställda. Semestern förläggs utifrån att det alltid ska vara minst fem på plats. Detta i enlighet med för oss vår viktigaste kunds ramavtal. Om någon av de som inte är på semester blir sjuk har vi då rätt att kalla in någon av våra medarbetare som är på semester?  Så här svarar Resultats experter.

Som arbetsgivare har man rätt att beordra sina anställda att avbryta sin semester för att komma in och arbeta. Som förutsättning för ett sådant beordrande gäller att synnerliga skäl föreligger, det betyder att arbetsgivaren måste ha tungt vägande skäl för beordrandet att avbryta semestern. Exempel på tungt vägande skäl är om det skulle inträffa något oförutsett som hela företaget står och faller med, som till exempel att ni skulle förlora ramavtalet med er viktigaste kund och det inte går att hitta någon extern ersättare. 

Anneli Lönnborg, advokat på Gernandt & Danielsson

Artikeldatum 2019-07-10

Ställningstagande om rätt till avdrag för pensionssparande

Den som ska ha rätt till avdrag för pensionssparande ska helt sakna pensionsrätt i sin anställning. Då krävs det att man under beskattningsåret bara har haft anställningar där man inte har tjänat in någon tjänstepension över huvud taget. Det har Skatteverket meddelat i ett ställningstagande.

Enligt Skatteverket anses man helt sakna pensionsrätt i anställning om man under beskattningsåret inte har någon anställning där man under beskattningsåret, eller tidigare beskattningsår, haft rätt till tjänstepension. Att man under tidigare beskattningsår kan ha haft andra anställningar med rätt till tjänstepension saknar betydelse.

Skatteverket utgår från följande frågeställningar:

A. En anställd avstår från ytterligare tjänstepension och får höjd lön i stället.
B. En anställd fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen och då utan att tjäna in någon tjänstepension.
C. En person byter anställning och tar ett jobb där man inte får tjänstepension.
D. En person har en anställning som inte ger rätt till tjänstepension. Men personen hade rätt till tjänstepension på ett tidigare jobb.

Skatteverket kommer fram till att i fallen A och B har man ingen rätt till avdrag för pensionssparande. Detta eftersom man i sin anställning inte får ha haft rätt till tjänstepension, vare sig under det aktuella beskattningsåret eller tidigare.

I fallen C och D, däremot, har man rätt till avdrag för pensionssparande. Båda dessa personer saknar pensionsrätt i sina anställningar. Men ett villkor är att man under beskattningsåret inte har arbetat kvar en enda dag på något tidigare jobb där man hade rätt till tjänstepension.

Björn Dickson

Läs mer: Skatteverket dnr: 202 193297-19/111

Artikeldatum 2019-07-02

Friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inte av mindre värde – domstolen ändrar tidigare besked

Skatterättsnämnden ansåg att friskvårdsbidrag på 6 500 kronor var en förmån av mindre värde. Det håller inte Högsta förvaltningsdomstolen med om.

Var går gränsen för hur högt ett skattefritt friskvårdsbidrag kan vara? En person vände sig till Skatterättsnämnden för att hen som anställd i ett bolag hade möjlighet att mot kvitto få friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kronor. Hen ville i så fall använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter för 5 400 kronor och resterande skulle användas till ett gymkort.

Ansökan föranleddes av att Skatteverket tidigare gett uttryck för att 5 000 kronor bör vara högsta skattefria belopp när utdelnings sker mot kvitto. Men om arbetsgivaren i stället för att betala ut ett friskvårdsbidrag betalar ett gymkort för de anställda så ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde, även om kostnaden är högre än 5 000 kronor.

När frågan prövades av Skatterättsnämnden framhöll Skatteverket att det är skillnad på förmåner i pengar och naturaförmåner. Myndigheten höll fast vid att ett skattefritt friskvårdsbidrag bör uppgå till högst 5 000 kronor. En utbetalning mot kvitton som överstiger den summan ska därmed beskattas.

Men Skatterättsnämnden höll inte med Skatteverket. Nämnden skriver i förhandsbeskedet att det i lagstiftningen inte är uttalat vad som avses med mindre värde. Mot bakgrund av praxis kan friskvårdsbidraget, om de används på det sättet som beskrivits, uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Förmånen är alltså att anse som skattefri personalvårdsförmån.

Skatteverket var inte nöjd med det beskedet utan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu sagt sitt: Friskvårdsbidrag om 6 500 kronor är inte en skattefri personalvårdsförmån.

I domen hänvisar Högsta förvaltningsdomstolen till tidigare rättsfall där summor som 4 000 kronor ansetts vara mindre värde och konstaterar att huvudregeln är att förmåner en anställd får från sin arbetsgivare ska vara skattepliktiga. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är ett undantag från denna regel och bör tillämpas restriktivt anser domstolen. Skatterättsnämndens förhandsbesked ändras därmed.

Charlotta Marténg

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 6561-18

Artikeldatum 2019-07-01

Nya lagar 1 juli – så påverkas du

I dag börjar flera nya lagar att gälla i Sverige. Bland annat återinförs skattereduktionen för gåvor, den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak.

1 juli och 1 augusti är datum då det kan var bra att vara lite extra uppmärksam. Då införs nämligen en rad nya lagar. Flera av dem är en följd av den så kallade januariöverenskommelsen – den sakpolitiska uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Resultat ger dig en sammanfattning av några av de nya lagarna som finns presenterade i regeringens sammanställning ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2019”.

Tillståndsplikt för tobaksförsäljning och utvidgat rökförbud

En ny lag som ersätter tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare införs. Det betyder att det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak. Rökförbudet utvidgas och omfattar nu även:

- uteserveringar,
- entréer till rökfria lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till,
- områden utomhus som är avsedda att användas av den som reser med kollektivtrafik,
- inhägnade platser avsedda för idrottsutövning,
- lekplatser som allmänheten har tillträde till.

Rökförbudet utvidgas också till att omfatta fler produkter, bland annat elektroniska cigaretter.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Återinförd skattereduktion för gåvor

Det blir åter avdragsgillt för privatpersoner att dra av gåvor till ideell verksamhet. En förutsättning för skattereduktionen är att gåvorna består av pengar och lämnas till på förhand godkända gåvomottagare. Gåvorna måste uppgå till minst 200 kronor per gåva och sammanlagt minst 2 000 kronor per beskattningsår. Maximal skattereduktion är 1 500 kronor per person och år.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Höjt tak för rutavdrag

Det nuvarande taket för rutavdrag för personer som inte har fyllt 65 år höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Taket för rutavdraget blir därmed 50 000 kronor för samtliga. Det höjda taket kommer att gälla för hela beskattningsåret 2019.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Nya skatteregler för att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag 

Generationsskiften i fåmansföretag underlättas. Samma skatteregler gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen. Läs mer: Nya skatteregler vid ägarskifte, Resultat nr 3 2019

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Den särskilda löneskatten om 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete för personer som vid årets ingång fyllt 65 år avskaffas. Löneskatten avskaffas även på inkomst av bland annat aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år, samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året uppburit hel allmän ålderspension.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 

Varken allmän löneavgift eller några andra arbetsgivaravgifter än ålderspensionsavgift om 10,21 procent ska betalas för lön och annan ersättning till anställda som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Detta gäller inte den del av ersättningen som för en månad överstiger 25 000 kronor. Ändringen gäller för ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten förlängs från 12 till 24 kalendermånader i följd. Endast ålderspensionsavgift ska betalas under denna tid.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

Lättare för arbetsgivare att få stöd för nystartsjobb

Kravet på att andra anställningsförmåner än lön ska följa av kollektivavtal eller i väsentliga delar vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen, tas bort för nystartsjobb. Däremot kvarstår kravet på att lön ska följa av kollektivavtal eller vara likvärdig med lön enligt kollektivavtal inom branschen.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

Läs mer: Regeringens sammanställning ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2019”.

Artikeldatum 2019-06-26

Vad påverkar soliditeten? Experterna svarar

Experterna om vad som påverkar ett bolags soliditet. Vad behövs mer än bra vinst?

Min bank talar om att bolagets soliditet måste förbättras. Utöver att vinsten ska vara bra vad finns det mer som påverkar?

Soliditeten är andelen eget kapital av balansomslutningen. Med detta menas att om det sammanlagda bokförda värdet av alla tillgångar i bolaget är 100 och det sammanlagda bokförda värdet av alla skulder och reserveringar är 80 så är soliditeten 20 och i det här fallet 20 procent. Detta innebär att om man kan minska balansomslutningen utan att något annat ändras så stiger soliditeten. Exempelvis ska man ur soliditetssynpunkt inte ha årsbokslut när lagret är som störst om lagret finansieras genom lån/checkkredit. Soliditeten påverkas också negativt om man köper en bil på avbetalning i stället för att leasa densamma. Att amortera skulder, inklusive leverantörsskulder, i samband med bokslutsdatum sänker också balansomslutningen och höjer därmed soliditeten, allt annat lika.

Jan Kjäll, Senior Advisor och före detta auktoriserad revisor

Artikeldatum 2019-06-19

Semester – vad gäller?

Så här års dyker många frågor upp som rör arbetstagares rätt till semester och semesterlön. Anneli Lönnborg, verksam som advokat på Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, svarar på vad som gäller.

I vissa tidsbegränsade anställningsavtal finns en skrivelse som säger att parterna kommit överens om att arbetstagaren inte ska ta ut semesterdagar, utan att arbetstagaren i stället ska få semesterersättning, är ett sådant avtal giltigt?

Ett sådant avtal är giltigt förutsatt att anställningen inte pågår längre än tre månader. Som huvudregel gäller att oavsett längden på anställningsavtalet har man rätt till samma semesterförmåner. Dock kan arbetstagaren och arbetsgivaren vid en tidsbegränsad anställning som ska pågå i högst tre månader komma överens om att någon semesterledighet inte ska läggas ut. Arbetstagarens semesterförmån består då i stället av att arbetstagaren har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med dennes månadslön.

Vid tidsbegränsade anställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet eller semesterlön. Det betyder att vid en anställning som varar längre än tre månader har arbetstagaren rätt till semesterlön och ska inte få semesterersättning utbetald i samband med lönen varje månad.

Har man rätt till semesterdagar under provanställning?

Ja det har man förutsatt att man tjänat in semesterdagar. Alla arbetstagare har rätt till sammanlagt minst 25 semesterdagar per år enligt semesterlagen. Dessa semesterdagar tjänas in under det så kallade intjänandeåret som varar 1 april – 31 mars året dessförinnan semesteråret. Man tjänar in cirka två betalda semesterdagar per månad.

När ska semesterlön betalas ut?

Semesterlön ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Vanligtvis sker det vid löneutbetalningstillfället månaden efter att semester togs ut. Undantag från regeln om att semesterlön ska betalas ut i samband med semesterledighet får bara göras genom kollektivavtal eller om det är till förmån för arbetstagaren.

Vad innebär det att en arbetsplats använder sammanfallande intjänandeår och semesterår?

Det normala är att man tjänar in sin rätt till betalda semesterdagar under intjänandeåret (perioden 1 april – 31 mars). Samma period det nästkommande året kallas semesterår och är det år under vilket man har rätt att ta ut de semesterdagar man tjänat in under intjänandeåret.

Om intjänandeåret och semesteråret däremot sammanfaller, så ska de betalda semesterdagar som arbetstagaren får i början av semesteråret ses som ett förskott. Arbetstagaren betalar av förskottet successivt genom att tjäna in betalda semesterdagar vart efter anställningen fortgår under semesteråret. Den som är fortsatt anställd under hela semesteråret tjänar således in samtliga semesterdagar som denne fått i förskott i början av semesteråret.

När senast ska semesterersättning betalas ut för sådana dagar som den anställde tjänat in men inte tagit ut om anställningen upphör?

Av semesterlagen följer att semesterersättning för kvarvarande och intjänade semesterdagar ska betalas ut senast en månad efter anställningens upphörande. I de flesta fall betalas semestersättningen ut i samband med den så kallade slutlönen. Semesterlagen är tvingande, vilket innebär bland annat att om arbetsgivaren inte betalar ut semesterersättning senast en månad efter anställningens upphörande kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Har den anställde rätt att ta ut semester under sin uppsägningstid?

Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd har denne alltid rätt att ta ut sin semesterledighet under uppsägningstiden om denna redan innan uppsägningsbeskedet är utlagd och beviljad. Om semestern däremot inte redan är beviljad, kan den anställde endast få ut semester under uppsägningstiden om arbetsgivaren beviljar det.

Vad gäller när det kommer till avgångsvederlag – är det semesterlönegrundande?

Avgångsvederlag är ofta ett engångsbelopp som inte har någon koppling till arbetstagarens prestation, utan enbart är en kompensation för att den anställde fått sluta sin anställning. Som sådan är avgångsvederlaget inte semesterlönegrundande.

Vad gäller när det kommer till bonus och provision – ska semesterlön utgå på sådana belopp? 

Enligt semesterlagen är både fast och rörlig lön semesterlönegrundande under förutsättning att den rörliga lönen är kopplad till den anställdes personliga arbetsinsats. Om den rörliga lönen inte kan anses som en form av prestationslön utan i stället har mer av karaktären gratifikation utgår ingen semesterlön på beloppet. Som exempel på sådan rörlig del som inte är semesterlönegrundande är om alla anställda, oavsett prestation, får 10 000 kronor i bonus baserat på att företaget utsetts till årets medarbetarföretag.

Charlotta Marténg

Artikeldatum 2019-06-18

Ändringar föreslås i F-skattesystemet

F-skattesystemet bör utformas så att missbruk motverkas. Det bör enligt F-skatteutredningen bland annat kunna göras genom att ett godkännande för F-skatt tidsbegränsas och att ett godkännande lättare ska kunna återkallas.

F-skatteutredningen har haft i uppdrag att se över F-skattesystemet för att bland annat komma till bukt med skattefusk och skatteundandragande. I början av juni lämnades slutbetänkandet till Finansdepartementet.

Utredaren Lars-Erik Lövdén föreslår att ett godkännande för F-skatt ska kunna tidsbegränsas, fler möjligheter att återkalla ett godkännande vid missbruk och brister samt högre krav på skötsamhet för den som ansöker om att bli godkänd.
Bland annat har utredningen kunnat slå fast att:

-F-skattesystemet är ett i huvudsak välfungerande system. Men det förekommer att F-skattesystemet missbrukas av personer som avsiktligen vill undanhålla skatter och avgifter eller kringgå arbetsrättsliga regelverk,   exempelvis i samband med svart arbetskraft.
-F-skattesystemet måste utformas så att skatteintäkterna säkras och missbruk motverkas utan att villkoren att starta, driva och utveckla företag försämras. Detta bidrar till att det seriösa näringslivet skyddas och osund konkurrens motverkas.
-Skatteverket bör ges bättre rättsliga förutsättningar att effektivt följa upp dem som godkänns för F-skatt. Detta för att säkerställa att endast de som faktiskt bedriver näringsverksamhet är godkända och för att motverka möjligheterna att kringgå systemet.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer: F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:13)

Artikeldatum 2019-06-17

Lika moms på digitalt och tryckt

1 juli sänks momsen på digitala böcker och tidningar från 25 till 6 procent. Det innebär att det blir lika moms för digitala som för tryckta böcker och tidningar.

Momsen för publikationer ska vara densamma, oberoende av tekniken. En förändring både bokförlagen och tidningsbranschen länge tryckt på hos regeringen om för att få igenom.

Den nya lägre momsen gäller om publikationen inte helt eller huvudsakligen innehåller reklam. Men upp till 75 procent får vara reklam.

Den digitala boken eller tidningen får inte heller helt eller huvudsakligen bestå av rörlig bild eller musik.

Artikeldatum 2019-06-14

Så ska hanteringen av skattemål förbättras

Skatteverket och domstolarna vill förbättra hanteringen av skattemålen. Bland annat föreslås i en ny rapport att det ska bli möjligt att ta del av Skatteverkets dagboksblad. 

Utgångspunkten till rapporten Åtgärder för att förbättra skatteprocessen i stora och komplicerade mål — ökad samsyn mellan inblandade parter var en undersökning som gjordes förra året och som visade på lågt förtroende för skattemålen i förvaltningsdomstolarna.

Nu hoppas Sveriges advokatsamfund, Skatteverket och förvaltningsdomstolarna att de föreslagna tipsen och råden ska kunna bringa klarhet längs hela vägen - från det första bemötandet till hur en dom ska skrivas. Framförallt ska skriften vara behjälplig vid stora och komplicerade skattemål.

Rapporten tar bland annat upp åtgärder kring tydlighet och transparens och ska ge verktyg för att:

-Domstolarna tidigt ska vara aktiva i processledningen.
-Domstolarna i större utsträckning än idag planerar de muntliga förhandlingarna med parterna.
-Syftet med förhandlingarna ska vara tydligt.
-Processen inte ska tyngas av onödiga upprepningar.
-Parternas argument blir korrekt återgivna och bemötta i domen.
-Tanken är att skriften ska kunna användas av alla som arbetar med skattemål, det vill säga, både domstolar och parter.

I fråga om den skriftliga handläggningen finns förslag på att Skatteverkets beslut ska vara tydligt motiverade. Det bör också framgå varifrån uppgifterna som ligger till grund för beslutet kommer. En annan tänkbar åtgärd är att göra det möjligt att ta del av Skatteverkets dagboksblad.

I rapporten finns även bilagor med exempel på dagboksblad i Skatteverkets akt, på riktat föreläggande, tidplan inför muntlig förhandling och anmodan att inkomma med bevisuppgifter.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs rapporten: Åtgärder för att förbättra skatteprocessen i stora och komplicerade mål — ökad samsyn mellan inblandade parter

Artikeldatum 2019-06-12

Nytt om skatt för den som bor utomlands

Den som bor utomlands och får utdelning från svenska aktier eller från svenska fonder ska betala kupongskatt. Nu kommer Skatteverket med ny vägledning om kupongskatt.

Det finns en viktig skillnad i vad som gäller för obegränsat respektive begränsat skattskyldiga personer. Skatteverket anser att den skillnaden strider mot EU-rätten. Det är därför som Skatteverket har kommit med sitt nya ställningstagande.

Först en bakgrund: Den som har fått utdelning på aktier från ett svenskt aktiebolag eller från andelar i en svensk värdepappersfond eller en specialfond, och som är skattemässigt bosatt eller hemmahörande utomlands, ska betala kupongskatt.

Det är som regel den som betalar ut utdelningen som håller inne kupongskatten och betalar in den till Skatteverket.

Kupongskatt betalas med 30 procent på utdelningsbeloppet, om inte ett skatteavtal med det land där mottagaren bor begränsar medför att skattesatsen blir lägre.

Det som gäller när en obegränsat skattskyldig fysisk person får en utbetalning i samband med likvidation, inlösen eller återköp är att utbetalaren inte håller någon skatt inne. När kapitalvinstberäkningen görs får avdrag för omkostnadsbeloppet göras. Det innebär att skatt i det här fallet inte betalas på utbetalningens bruttobelopp.

Men för en begränsat skattskyldig fysisk person ska utbetalaren däremot hålla inne skatt på hela utbetalningen. Den skattskyldiga personen måste ansöka om återbetalning av kupongskatt och får först då avdrag för omkostnadsbeloppet.

Skatteverket anser alltså att denna skillnad inte är förenlig med EU-rätten. Den som ska hålla inne kupongskatt får därför beakta omkostnadsbeloppet redan vid utbetalningen, om information om rätt belopp finns hos den som ska hålla skatten inne. Om omkostnadsbeloppet inte har beaktats när skatten hölls inne kan den utdelningsberättigade personen ansöka om återbetalning.

Obegränsad skattskyldighet innebär att man är skattskyldig i Sverige för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet. För att en fysisk person ska vara obegränsat skattskyldig i Sverige krävs att hen är bosatt i Sverige, vistas stadigvarande i Sverige och/eller har väsentlig anknytning till Sverige.

Begränsat skattskyldig är följaktligen en fysisk person som inte bor i Sverige eller som inte stadigvarande vistas här och inte har väsentlig anknytning till Sverige.

Björn Dickson

Läs mer: Skatteverkets ställningstagande om kupongbolag

Läs mer: Skatteverkets ställningstagande om kupongskatt

Artikeldatum 2019-06-11

Styrelsearvoden prövas av HFD på nytt

Ska styrelsearvode beskattas som inkomst av tjänst? Den frågan ska Högsta förvaltningsdomstolen på nytt ta ställning till. Denna gång ska samtliga justitieråd delta i beslutet.

2017 kom en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som fått stora konsekvenser för beskattningen av styrelsearvoden. Bakgrunden var att Skatterättsnämnden konstaterat att styrelsearvoden inte kan faktureras från eget bolag utan skulle beskattas som tjänst. En slutsats som slogs fast av HFD.

Domen ledde till att Skatteverket gick ut och ändrade sin praxis från 2009 och ändringen gällde både för fakturering från juridisk person och från enskild näringsverksamhet. Styrelsearvoden ska normalt beskattas i inkomstslaget tjänst.

Reglerna har mött en hel del kritik och nu händer det saker på området. Skatterättsnämnden prövade förra sommaren frågan om beskattning av styrelsearvode igen. I det fallet gjorde Skatterättsnämnden bedömningen att en advokatverksamhet i normalfallet med skatterättslig verkan bör kunna bedrivas i bolagsform även om verksamheten bygger på ägarens personliga insatser.

”Vad särskilt gäller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag regleras dock i lag att uppdraget endast kan utföras av fysisk person. Av bland annat detta skäl har i praxis fastslagits en presumtion för att inkomster från styrelseuppdrag ska tas upp till beskattning som inkomst av tjänst av ledamoten som utfört uppdraget. Endast under särskilda förutsättningar kan presumtionen frångås.” skriver Skatterättsnämnden. I det aktuella fallet ser Skatterättsnämnden inga förutsättningar att frångå praxis.

Förhandsbeskedet togs vidare till HFD och i början av juni kom ett delbeslut i målet. HFD förordar att målet ska hänskjutas till Högsta förvaltningsdomstolen i dess helhet. Det vill säga samtliga 16 justitieråd ska närvara jämfört med de fyra, fem justitieråd rätten normalt består av.

Att ta upp ett mål i plenum, som det kallas, är ovanligt och görs ofta när praxis ska förändras.

– Vad detta mål i plenum kan leda till är inte helt säkert. Utgången måste följas noga. I värsta fall kan fler yrkesgrupper där uppdraget är personligt och inte kan knytas till ett aktiebolag att dras med. FAR kommer att bevaka målet, säger Hans Peter Larsson, skatteansvarig på FAR.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatterättsnämnden dnr 107-17/D

Artikeldatum 2019-06-10

Nu kan du se inkomstuppgifterna månadsvis

Du som anställd kan nu löpande följa vad din arbetsgivare redovisar för lön till Skatteverket varje månad. Uppgifterna finns på Mina sidor hos Skatteverket.

Från och med 2019 gäller de nya reglerna arbetsgivardeklaration på individnivå. De innebär att arbetsgivaren varje månad ska redovisa utbetalningar och skatteavdrag för varje betalningsmottagare. Redovisningen sker i en digital tjänst hos Skatteverket.

Den som är anställd kan nu logga in på Mina sidor på Skatteverkets webb och där följa vilken lön arbetsgivaren redovisar varje månad. Det gäller även den som får pension eller exempelvis sjukersättning från Försäkringskassan.

Tidigare har en årlig kontrolluppgift skickats ut från Skatteverket i januari varje år. I den har löner, pensioner och andra ersättningar som betalats ut summerats och redovisats. De nya reglerna gör att du nu kan följa utbetalningarna månadsvis. Uppgifterna baseras på den redovisning som utbetalaren gjort till Skatteverket och visar vilka skatteavdrag som är gjorda.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatteverket – så påverkas du som betalningsmottagare av arbetsgivardeklaration på individnivå

Läs mer: Skatteverket – Lämna arbetsgivardeklaration på individnivå

Copyright ©  2014. Alingsås Revision AB - All Rights eserved.