Artikeldatum 2019-08-05

HFD: Höjda beviskrav vid efterbeskattning uppfylldes inte av Skatteverket

Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort ett mål om beviskraven som ställs vid eftertaxering. I det aktuella fallet uppfyllde Skatteverket inte beviskraven.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i ett mål dömt att det inte finns förutsättningar för att, med stöd av den så kallade korrigeringsregeln, efterbeskatta bolaget i målet på grund av felaktig prissättning.

Tvisten i fråga har berört frågorna:

* Följer bolagets prissättning armlängdsprincipen?

* Om bolagets prissättning är armlängdsmässig – vilka beskattningsår ska beaktas?

* Vilket intervall av värden, hela eller bara ett begränsat intervall, är relevant?

Bakgrund i målet är att Skatteverket beslutade att genom eftertaxering och med stöd av korrigeringsregeln höja ett bolags inkomst av näringsverksamhet taxeringsåret 2008 och påföra skattetillägg. Myndigheten ansåg att prissättningen av transaktioner mellan bolaget och dess amerikanska dotterbolag hade varit felaktigt och för lågt.

Bolaget i fråga överklagade till förvaltningsrätten, som gick på bolagets linje. Skatteverket överklagade då till kammarrätten som i sin tur upphävde förvaltningsrättens dom. Nu upphäver HFD kammarrättens dom och fastställer förvaltningsrättens domslut. Enligt HFD har Skatteverket inte uppfyllt det förhöjda beviskrav, vilket gäller vid efterbeskattning.

För att Skatteverket ska kunna fatta beslut om efterbeskattning och påförande av skattetillägg krävs att den skattskyldige har lämnat oriktig uppgift till ledning för beskattning. Det är Skatteverket som har bevisbördan och måste visa att uppgiften är felaktig.

Beviskraven är dessutom högre vid eftertaxering än vid vanlig taxering. Det innebär att Skatteverket enligt HFD måste visa att det klart framgår att de priser som avtalats mellan bolaget och dess amerikanska dotterbolag avviker från vad som skulle ha avtalats mellan oberoende näringsidkare.

Karolina Viberg är skatterådgivare och internprissättningsexpert på KPMG, som upprättade internprissättningsdokumentationen hos bolaget i målet.

– De flesta bolagen försöker ju bara göra rätt. Sedan kan man uppfatta regelverken på olika sätt och då hamna i de här tvisterna. Även om man som företag har gjort så rätt man bara kan, kan det ändå finnas fall där Skatteverket har en avvikande åsikt. Något som var okej för tio år sedan, kanske inte är det nu, säger hon.

Genom att exempelvis ha bra kontroll över företagets internprissättningsstrategi och se till att det finns en bra dokumentation kring detta, kan företagaren undvika att bli ifrågasatt.

– För fem, sex år sedan var det mer fokus på prissättning av isolerade transaktioner. Men i dag bör man lyfta blicken och se på helheten när det gäller internprissättning, säger Karolina Viberg.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 1931-18

Artikeldatum 2019-07-30

Så agerar du om ditt företag blir kapat

Under sommaren ökar risken för bedrägerier. Misstänker du att någon registrerat ändringar i ditt företag? Då gäller det att agera snabbt.

När ansvariga på företaget är på semester ökar risken för bedrägerier. Enligt kreditinformationsföretaget UC handlar det inte bara om bluffakturor och fakturabedrägerier utan även om sådant som vd-bedrägerier och bolagskapning. Misstänker du att någon obehörig har registrerat ändringar i ditt företag? I så fall gäller det att handla snabbt. På verksamt.se och på Bolagsverket.se finns tips om hur du ska gå tillväga vid en misstänkt bolagskapning.

1. Kontakta Bolagsverket, via telefon eller mejl.
2. Gör en polisanmälan och skicka sedan en kopia av polisanmälan till Bolagsverket.
3. Anmäl de riktiga uppgifterna i Bolagsverkets e-tjänst på verksamt.se.
4. Meddela din bank, andra kreditgivare och leverantörer om att det inte har skett någon ändring i företaget.

Artikeldatum 2019-07-26

Nya råd om bokföring i konkurs

Bokföringsnämnden har tagit fram nya allmänna råd för bokföring i konkurs. Råden som nu är ute på remiss föreslås börja gälla 1 januari nästa år.

Sedan tidigare har Bokföringsnämnden, BFN, ett uttalande om bokföring i konkurs. Det nu remitterade förslaget innebär egentligen inte någon förändring i sak, utan är en anpassning till att Bokföringsnämnden numera utvecklar god redovisningssed genom att ut allmänna råd.

Bokföringsnämndens allmänna råd finns att läsa på myndighetens webb och där finns även information kring hur man ska göra om man vill svara på remissen.

Bokföringsnämnden föreslår att det allmänna rådet ska börja tillämpas från och med 1 januari 2020.

Läs mer: Bokföringsnämndens allmänna råd om bokföring i konkurs

Artikeldatum 2019-07-24

Dålig koll på leverantörerna kan bli förödande

Att följa upp leverantörsregistret kan vara helt avgörande för att slippa obehagliga ekonomiska bakslag för dig som företagare. 

Svenska företag har bra koll på sina leverantörer. Men är desto sämre på att uppdatera sig om det kan ha skett förändringar sedan avtalet skrev på. Det säger riskspecialisten Jone Sølvik på PwC.

– Om du inte har koll på ditt leverantörsregister är det lätt att det blir fel eller att du blir bedragen. Du tror att du betalar leverantören, men pengarna går till någon annan. Därför är det viktigt att följa upp leverantörsregistret. Som företagare vill du inte heller sammankopplas med leverantörer som exempelvis inte betalar skatt och moms, säger han.

För att minimera riskerna bör du som företagare göra en analys. Hur ofta beror på ambitionsnivå och resurser, men minst en gång per år. Har du möjlighet föreslår riskspecialisten att du gör det en gång i halvåret. Saker att ta fasta på är exempelvis: Har leverantörens F-skatt blivit indragen? Finns skulder hos Kronofogden? Är leverantören momsregistrerad?

Något många företagare glömmer är att dubbelkolla om en anställd har så kallade bisysslor, eller kopplingar till någon av leverantörerna.

– Det är något som skulle kunna ge negativa konsekvenser för dig som företagare, eftersom företaget då riskerar att hamna i en jävsituation, påminner Jone Sølvik.

Det proaktiva arbetet är A och O. Och med det menas att se över avtalen och att allra helst göra en ordentlig hemläxa innan avtalet skrivs på. Som att be om referenser, googla, höra sig för hos kontakter. Ha gärna flera leverantörsalternativ du kan välja mellan. Den som gör inköpen har också ansvar för att kontrollera att leverantören sköter sig. Att även be företagets inköpsavdelning och ekonomiavdelning göra en körning i sina register kan inte understrykas nog.

– Att inte arbeta proaktivt kan leda till stort merarbete för ekonomiavdelningen och potentiellt förlorade pengar för företaget. Dåligt anseende är det som företagen oftast är rädda för. Jag som företagare vill inte att det ska stå i tidningen att jag har haft en underleverantör som inte sköter sig, säger Jone Sølvik.

Ju mindre företaget är desto enklare är det att få kontroll över leverantörsregistren. Men konsekvenserna om det blir fel kan vara förödande. 50 000 kronor som försvinner i vasken kan vara en stor ekonomisk blödning för det lilla företaget, men mindre kritiskt för de större.

När du som företagare får en leverantörsfaktura finns det därför ett par steg du ska ta för att säkerställa att allt går korrekt till.

– Att göra de här kontrollerna tar några minuter per leverantör som ska läggas upp. Dessa minuter kan vara helt avgörande för att minimera senare problem. Om du vet redan nu att leverantören är oseriös, så kanske du ändå får betala fakturan för att ni har ett avtal. Men nästa gång kommer du att välja någon annan. Och du kommer aldrig att göra om misstaget.

Vad missar de flesta företag hos leverantörerna?

– Många av bolagen är rädda för blufföretag. Men jag skulle säga att det är leverantörernas indragna F-skatt som skapar mest jobb och eventuella merkostnader. Någon måste ju fortfarande betala skatt- och arbetsgivaravgifterna – och det kan landa på företagaren.

Sofia Hadjipetri Glantz

Leverantörsregister – det här ska du kolla upp med jämna mellanrum

Har leverantören:
Fått indragen F-skatt?
Gått i konkurs?
Bytt namn?
Bytt giro-nummer?
Skulder hos Kronofogden?
Blivit ett blufföretag?
Är leverantören momsregistrerad?
Finns det leverantörer som ligger dubbelt i registret?
Är någon av dina anställda kopplade till någon av leverantörerna?

När du får en ny leverantörsfaktura – checka av följande:

Gå in på plusgirots eller bankgirots hemsida, siffrorna ska överensstämma med organisationsnumret på fakturan.
Gå in på en extern sida för företag och kolla om leverantören har F-skatt. Betalar inte er leverantör skatter och avgifter, då är det läge att dra öronen åt sig.
På den externa företagssidan kan du också se om bolaget är ett registrerat blufföretag.
Får du en magkänsla att något inte stämmer – följ den! Googla ordentligt på företaget, undersök om andra har blivit drabbade.

Artikeldatum 2019-07-18

Semester under uppsägningstid – vad gäller?

Vi har en anställd som sagt upp sig och önskar ta ut all sparad semester under uppsägningstiden. Måste vi godkänna detta? Läs vad Resultats experter svarar.

En anställd som sagt upp sig har alltid rätt att ta ut sin semesterledighet under uppsägningstiden om semesterledigheten redan är beviljad. Det vill säga om ni har beviljat ansökan om semesterledighet innan den anställde sade upp sig. Om semestern däremot inte redan är beviljad, kan den anställde normalt inte få ut sin sparade semester under uppsägningstiden, om inte ni som arbetsgivare går med på det. Det finns dock en skyddsregel i semesterlagen som ger rätt till minst fyra veckor sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Skulle uppsägningstiden omfatta hela den perioden, har den anställde rätt att vara ledig minst fyra veckor i följd.

Anneli Lönnborg, advokat Gernandt & Danielsson

Artikeldatum 2019-07-12

Får vi kalla in semesterledig vid sjukdom?

Vi är ett IT-företag med endast tolv anställda. Semestern förläggs utifrån att det alltid ska vara minst fem på plats. Detta i enlighet med för oss vår viktigaste kunds ramavtal. Om någon av de som inte är på semester blir sjuk har vi då rätt att kalla in någon av våra medarbetare som är på semester?  Så här svarar Resultats experter.

Som arbetsgivare har man rätt att beordra sina anställda att avbryta sin semester för att komma in och arbeta. Som förutsättning för ett sådant beordrande gäller att synnerliga skäl föreligger, det betyder att arbetsgivaren måste ha tungt vägande skäl för beordrandet att avbryta semestern. Exempel på tungt vägande skäl är om det skulle inträffa något oförutsett som hela företaget står och faller med, som till exempel att ni skulle förlora ramavtalet med er viktigaste kund och det inte går att hitta någon extern ersättare. 

Anneli Lönnborg, advokat på Gernandt & Danielsson

Artikeldatum 2019-07-10

Ställningstagande om rätt till avdrag för pensionssparande

Den som ska ha rätt till avdrag för pensionssparande ska helt sakna pensionsrätt i sin anställning. Då krävs det att man under beskattningsåret bara har haft anställningar där man inte har tjänat in någon tjänstepension över huvud taget. Det har Skatteverket meddelat i ett ställningstagande.

Enligt Skatteverket anses man helt sakna pensionsrätt i anställning om man under beskattningsåret inte har någon anställning där man under beskattningsåret, eller tidigare beskattningsår, haft rätt till tjänstepension. Att man under tidigare beskattningsår kan ha haft andra anställningar med rätt till tjänstepension saknar betydelse.

Skatteverket utgår från följande frågeställningar:

A. En anställd avstår från ytterligare tjänstepension och får höjd lön i stället.
B. En anställd fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen och då utan att tjäna in någon tjänstepension.
C. En person byter anställning och tar ett jobb där man inte får tjänstepension.
D. En person har en anställning som inte ger rätt till tjänstepension. Men personen hade rätt till tjänstepension på ett tidigare jobb.

Skatteverket kommer fram till att i fallen A och B har man ingen rätt till avdrag för pensionssparande. Detta eftersom man i sin anställning inte får ha haft rätt till tjänstepension, vare sig under det aktuella beskattningsåret eller tidigare.

I fallen C och D, däremot, har man rätt till avdrag för pensionssparande. Båda dessa personer saknar pensionsrätt i sina anställningar. Men ett villkor är att man under beskattningsåret inte har arbetat kvar en enda dag på något tidigare jobb där man hade rätt till tjänstepension.

Björn Dickson

Läs mer: Skatteverket dnr: 202 193297-19/111

Artikeldatum 2019-07-02

Friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inte av mindre värde – domstolen ändrar tidigare besked

Skatterättsnämnden ansåg att friskvårdsbidrag på 6 500 kronor var en förmån av mindre värde. Det håller inte Högsta förvaltningsdomstolen med om.

Var går gränsen för hur högt ett skattefritt friskvårdsbidrag kan vara? En person vände sig till Skatterättsnämnden för att hen som anställd i ett bolag hade möjlighet att mot kvitto få friskvårdsbidrag på upp till 6 500 kronor. Hen ville i så fall använda bidraget för att betala ett medlemskap hos ett klättercenter för 5 400 kronor och resterande skulle användas till ett gymkort.

Ansökan föranleddes av att Skatteverket tidigare gett uttryck för att 5 000 kronor bör vara högsta skattefria belopp när utdelnings sker mot kvitto. Men om arbetsgivaren i stället för att betala ut ett friskvårdsbidrag betalar ett gymkort för de anställda så ryms ett vanligt årskort på gym inom definitionen för enklare slag och mindre värde, även om kostnaden är högre än 5 000 kronor.

När frågan prövades av Skatterättsnämnden framhöll Skatteverket att det är skillnad på förmåner i pengar och naturaförmåner. Myndigheten höll fast vid att ett skattefritt friskvårdsbidrag bör uppgå till högst 5 000 kronor. En utbetalning mot kvitton som överstiger den summan ska därmed beskattas.

Men Skatterättsnämnden höll inte med Skatteverket. Nämnden skriver i förhandsbeskedet att det i lagstiftningen inte är uttalat vad som avses med mindre värde. Mot bakgrund av praxis kan friskvårdsbidraget, om de används på det sättet som beskrivits, uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Förmånen är alltså att anse som skattefri personalvårdsförmån.

Skatteverket var inte nöjd med det beskedet utan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu sagt sitt: Friskvårdsbidrag om 6 500 kronor är inte en skattefri personalvårdsförmån.

I domen hänvisar Högsta förvaltningsdomstolen till tidigare rättsfall där summor som 4 000 kronor ansetts vara mindre värde och konstaterar att huvudregeln är att förmåner en anställd får från sin arbetsgivare ska vara skattepliktiga. Bestämmelserna om skattefrihet för personalvårdsförmåner är ett undantag från denna regel och bör tillämpas restriktivt anser domstolen. Skatterättsnämndens förhandsbesked ändras därmed.

Charlotta Marténg

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 6561-18

Artikeldatum 2019-07-01

Nya lagar 1 juli – så påverkas du

I dag börjar flera nya lagar att gälla i Sverige. Bland annat återinförs skattereduktionen för gåvor, den särskilda löneskatten för äldre avskaffas och det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak.

1 juli och 1 augusti är datum då det kan var bra att vara lite extra uppmärksam. Då införs nämligen en rad nya lagar. Flera av dem är en följd av den så kallade januariöverenskommelsen – den sakpolitiska uppgörelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Resultat ger dig en sammanfattning av några av de nya lagarna som finns presenterade i regeringens sammanställning ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2019”.

Tillståndsplikt för tobaksförsäljning och utvidgat rökförbud

En ny lag som ersätter tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare införs. Det betyder att det införs tillståndsplikt för att få sälja tobak. Rökförbudet utvidgas och omfattar nu även:

- uteserveringar,
- entréer till rökfria lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till,
- områden utomhus som är avsedda att användas av den som reser med kollektivtrafik,
- inhägnade platser avsedda för idrottsutövning,
- lekplatser som allmänheten har tillträde till.

Rökförbudet utvidgas också till att omfatta fler produkter, bland annat elektroniska cigaretter.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Återinförd skattereduktion för gåvor

Det blir åter avdragsgillt för privatpersoner att dra av gåvor till ideell verksamhet. En förutsättning för skattereduktionen är att gåvorna består av pengar och lämnas till på förhand godkända gåvomottagare. Gåvorna måste uppgå till minst 200 kronor per gåva och sammanlagt minst 2 000 kronor per beskattningsår. Maximal skattereduktion är 1 500 kronor per person och år.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Höjt tak för rutavdrag

Det nuvarande taket för rutavdrag för personer som inte har fyllt 65 år höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Taket för rutavdraget blir därmed 50 000 kronor för samtliga. Det höjda taket kommer att gälla för hela beskattningsåret 2019.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Nya skatteregler för att underlätta ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag 

Generationsskiften i fåmansföretag underlättas. Samma skatteregler gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen. Läs mer: Nya skatteregler vid ägarskifte, Resultat nr 3 2019

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Avskaffad särskild löneskatt för äldre

Den särskilda löneskatten om 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete för personer som vid årets ingång fyllt 65 år avskaffas. Löneskatten avskaffas även på inkomst av bland annat aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år, samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året uppburit hel allmän ålderspension.

Träder i kraft: 1 juli 2019.

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga 

Varken allmän löneavgift eller några andra arbetsgivaravgifter än ålderspensionsavgift om 10,21 procent ska betalas för lön och annan ersättning till anställda som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Detta gäller inte den del av ersättningen som för en månad överstiger 25 000 kronor. Ändringen gäller för ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten förlängs från 12 till 24 kalendermånader i följd. Endast ålderspensionsavgift ska betalas under denna tid.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

Lättare för arbetsgivare att få stöd för nystartsjobb

Kravet på att andra anställningsförmåner än lön ska följa av kollektivavtal eller i väsentliga delar vara likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen, tas bort för nystartsjobb. Däremot kvarstår kravet på att lön ska följa av kollektivavtal eller vara likvärdig med lön enligt kollektivavtal inom branschen.

Träder i kraft: 1 augusti 2019.

Läs mer: Regeringens sammanställning ”Viktigare lagar och förordningar inför halvårsskiftet 2019”.

Artikeldatum 2019-06-26

Vad påverkar soliditeten? Experterna svarar

Experterna om vad som påverkar ett bolags soliditet. Vad behövs mer än bra vinst?

Min bank talar om att bolagets soliditet måste förbättras. Utöver att vinsten ska vara bra vad finns det mer som påverkar?

Soliditeten är andelen eget kapital av balansomslutningen. Med detta menas att om det sammanlagda bokförda värdet av alla tillgångar i bolaget är 100 och det sammanlagda bokförda värdet av alla skulder och reserveringar är 80 så är soliditeten 20 och i det här fallet 20 procent. Detta innebär att om man kan minska balansomslutningen utan att något annat ändras så stiger soliditeten. Exempelvis ska man ur soliditetssynpunkt inte ha årsbokslut när lagret är som störst om lagret finansieras genom lån/checkkredit. Soliditeten påverkas också negativt om man köper en bil på avbetalning i stället för att leasa densamma. Att amortera skulder, inklusive leverantörsskulder, i samband med bokslutsdatum sänker också balansomslutningen och höjer därmed soliditeten, allt annat lika.

Jan Kjäll, Senior Advisor och före detta auktoriserad revisor

Artikeldatum 2019-06-19

Semester – vad gäller?

Så här års dyker många frågor upp som rör arbetstagares rätt till semester och semesterlön. Anneli Lönnborg, verksam som advokat på Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, svarar på vad som gäller.

I vissa tidsbegränsade anställningsavtal finns en skrivelse som säger att parterna kommit överens om att arbetstagaren inte ska ta ut semesterdagar, utan att arbetstagaren i stället ska få semesterersättning, är ett sådant avtal giltigt?

Ett sådant avtal är giltigt förutsatt att anställningen inte pågår längre än tre månader. Som huvudregel gäller att oavsett längden på anställningsavtalet har man rätt till samma semesterförmåner. Dock kan arbetstagaren och arbetsgivaren vid en tidsbegränsad anställning som ska pågå i högst tre månader komma överens om att någon semesterledighet inte ska läggas ut. Arbetstagarens semesterförmån består då i stället av att arbetstagaren har rätt till semesterersättning som betalas ut tillsammans med dennes månadslön.

Vid tidsbegränsade anställningar som varar längre än tre månader får man inte träffa avtal som begränsar rätten till semesterledighet eller semesterlön. Det betyder att vid en anställning som varar längre än tre månader har arbetstagaren rätt till semesterlön och ska inte få semesterersättning utbetald i samband med lönen varje månad.

Har man rätt till semesterdagar under provanställning?

Ja det har man förutsatt att man tjänat in semesterdagar. Alla arbetstagare har rätt till sammanlagt minst 25 semesterdagar per år enligt semesterlagen. Dessa semesterdagar tjänas in under det så kallade intjänandeåret som varar 1 april – 31 mars året dessförinnan semesteråret. Man tjänar in cirka två betalda semesterdagar per månad.

När ska semesterlön betalas ut?

Semesterlön ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Vanligtvis sker det vid löneutbetalningstillfället månaden efter att semester togs ut. Undantag från regeln om att semesterlön ska betalas ut i samband med semesterledighet får bara göras genom kollektivavtal eller om det är till förmån för arbetstagaren.

Vad innebär det att en arbetsplats använder sammanfallande intjänandeår och semesterår?

Det normala är att man tjänar in sin rätt till betalda semesterdagar under intjänandeåret (perioden 1 april – 31 mars). Samma period det nästkommande året kallas semesterår och är det år under vilket man har rätt att ta ut de semesterdagar man tjänat in under intjänandeåret.

Om intjänandeåret och semesteråret däremot sammanfaller, så ska de betalda semesterdagar som arbetstagaren får i början av semesteråret ses som ett förskott. Arbetstagaren betalar av förskottet successivt genom att tjäna in betalda semesterdagar vart efter anställningen fortgår under semesteråret. Den som är fortsatt anställd under hela semesteråret tjänar således in samtliga semesterdagar som denne fått i förskott i början av semesteråret.

När senast ska semesterersättning betalas ut för sådana dagar som den anställde tjänat in men inte tagit ut om anställningen upphör?

Av semesterlagen följer att semesterersättning för kvarvarande och intjänade semesterdagar ska betalas ut senast en månad efter anställningens upphörande. I de flesta fall betalas semestersättningen ut i samband med den så kallade slutlönen. Semesterlagen är tvingande, vilket innebär bland annat att om arbetsgivaren inte betalar ut semesterersättning senast en månad efter anställningens upphörande kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.

Har den anställde rätt att ta ut semester under sin uppsägningstid?

Om den anställde säger upp sig eller blir uppsagd har denne alltid rätt att ta ut sin semesterledighet under uppsägningstiden om denna redan innan uppsägningsbeskedet är utlagd och beviljad. Om semestern däremot inte redan är beviljad, kan den anställde endast få ut semester under uppsägningstiden om arbetsgivaren beviljar det.

Vad gäller när det kommer till avgångsvederlag – är det semesterlönegrundande?

Avgångsvederlag är ofta ett engångsbelopp som inte har någon koppling till arbetstagarens prestation, utan enbart är en kompensation för att den anställde fått sluta sin anställning. Som sådan är avgångsvederlaget inte semesterlönegrundande.

Vad gäller när det kommer till bonus och provision – ska semesterlön utgå på sådana belopp? 

Enligt semesterlagen är både fast och rörlig lön semesterlönegrundande under förutsättning att den rörliga lönen är kopplad till den anställdes personliga arbetsinsats. Om den rörliga lönen inte kan anses som en form av prestationslön utan i stället har mer av karaktären gratifikation utgår ingen semesterlön på beloppet. Som exempel på sådan rörlig del som inte är semesterlönegrundande är om alla anställda, oavsett prestation, får 10 000 kronor i bonus baserat på att företaget utsetts till årets medarbetarföretag.

Charlotta Marténg

Artikeldatum 2019-06-18

Ändringar föreslås i F-skattesystemet

F-skattesystemet bör utformas så att missbruk motverkas. Det bör enligt F-skatteutredningen bland annat kunna göras genom att ett godkännande för F-skatt tidsbegränsas och att ett godkännande lättare ska kunna återkallas.

F-skatteutredningen har haft i uppdrag att se över F-skattesystemet för att bland annat komma till bukt med skattefusk och skatteundandragande. I början av juni lämnades slutbetänkandet till Finansdepartementet.

Utredaren Lars-Erik Lövdén föreslår att ett godkännande för F-skatt ska kunna tidsbegränsas, fler möjligheter att återkalla ett godkännande vid missbruk och brister samt högre krav på skötsamhet för den som ansöker om att bli godkänd.
Bland annat har utredningen kunnat slå fast att:

-F-skattesystemet är ett i huvudsak välfungerande system. Men det förekommer att F-skattesystemet missbrukas av personer som avsiktligen vill undanhålla skatter och avgifter eller kringgå arbetsrättsliga regelverk,   exempelvis i samband med svart arbetskraft.
-F-skattesystemet måste utformas så att skatteintäkterna säkras och missbruk motverkas utan att villkoren att starta, driva och utveckla företag försämras. Detta bidrar till att det seriösa näringslivet skyddas och osund konkurrens motverkas.
-Skatteverket bör ges bättre rättsliga förutsättningar att effektivt följa upp dem som godkänns för F-skatt. Detta för att säkerställa att endast de som faktiskt bedriver näringsverksamhet är godkända och för att motverka möjligheterna att kringgå systemet.

Sofia Hadjipetri Glantz

Läs mer: F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:13)

Copyright ©  2014. Alingsås Revision AB - All Rights eserved.