Artikeldatum 2019-09-30

Nu skärps reglerna för hyresmarknaden

1 oktober 2019 träder hårdare regler för hyresmarknaden i kraft. Bland annat förlängs återbetalningsskyldigheten för oskäliga hyror och straffet för försäljning av hyreskontrakt skärps.

I syfte att motverka otillåten andrahandsuthyrning och handel med hyreskontrakt fattade riksdagen tidigare i år beslut om skärpta regler för hyresmarknaden. Redan tidigare har det varit straffbart att begära ersättning, utöver hyran, vid överlåtelse och upplåtelse av hyreskontrakt. Nu skärps reglerna ytterligare.

Från och med i morgon, 1 oktober, blir det även straffbart att träffa avtal eller ta emot ersättning vid överlåtelse och upplåtelse av hyreskontrakt. Straffet skärps till fängelse i högst två år, och vid grovt brott högst fyra år. Bestämmelserna gäller både för fastighetsägare och hyresgäster samt både vid första- och andrahandsuthyrning samt inneboende.

Hittills har det också varit straffbart att sälja hyreskontrakt, men de nya reglerna innebär att det även blir brottsligt att köpa hyreskontrakt. Straffet är böter eller fängelse.

För att få bukt med oskäliga hyror ändras även reglerna för retroaktiv återbetalning. Återbetalning av oskälig hyra har hittills kunnat begäras för ett år tillbaka i tiden, och den återbetalningsskyldigheten förlängs nu till två år.

Charlotta Marténg

Läs mer: Riksdagens betänkande om handel med hyreskontrakt

Artikeldatum 2019-09-24

Skärpta straff för företag föreslås

Bötesstraffen för företag kan komma att höjas. Regeringen vill höja maxbeloppet för företagsbot från 10 miljoner kronor till 500 miljoner kronor. 

Förslaget om skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag har varit ute på remiss. Nu har regeringen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag om att höja maxbeloppet för företagsboten. Höjningen från 10 miljoner till 500 miljoner kronor gäller allvarliga brott som begås av större företag och enligt regeringen är syftet med lagförslaget att ge företa tydliga incitament att organisera sig på ett sätt så att risken för brott i verksamheten minskas.

Brott som åsyftas är exempelvis internationella mutbrott, penningtvätt eller allvarliga miljö- eller arbetsmiljöbrott. Regeringen föreslår också att företagets betalningsförmåga ska ha betydelse för företagsbotens storlek när det handlar om särskilt allvarlig brottslighet i större företagsverksamhet.

I och med lagförslaget utökas också möjligheterna att förelägga företagsbot genom strafföreläggande. Regeringen vill också se att svensk domstol får utökad behörighet att döma över vissa internationella mutbrott.

Propositionen ska behandlas i riksdagen och lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2020.

Läs mer: Regeringens proposition Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

Artikeldatum 2019-09-23

356 000 lantbruksfastigheter får nya taxeringsvärden

Fastighetstaxeringen för lantbruksfastigheter har öppnat. Taxeringsvärdena beräknas i snitt ha ökat med 16 procent sedan förra taxeringen 2017. 

Av de 356 000 fastighetsägare som berörs av taxeringen är det bara cirka 30 000 som behöver lämna en deklaration i år. Övriga 326 000 får ett förslag till fastighetstaxering med ett framräknat taxeringsvärde från uppgifter som finns i Skatteverkets fastighetstaxeringsregister. Stämmer uppgifterna behöver man inte göra något alls.

Den som har synpunkter på förslaget till fastighetstaxering, eller den som ska lämna in en deklaration, ska ha gjort detta senast 1 november 2019. Enklaste sättet är att använda e-tjänsten Fastighetsdeklaration lantbruk. 

Pappersblanketterna börjar Skatteverket skicka ut denna vecka.

– Det är viktigt att fastighetsägarna kontrollerar de förifyllda uppgifterna i förslagen och deklarationerna och rättar eventuella fel. Det gäller framför allt uppgifterna om virkesförråd eftersom Skatteverket inte har uppgift om avverkningar som skett sedan den förra taxeringen, säger Jan Berghök, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Taxeringsvärdena beräknas ha ökat med 16 procent sedan 2017, och skillnaderna mellan fastigheter och olika delar av landet är stora.

Läs mer: Skatteverket om lantbrukstaxeringen 2020

Artikeldatum 2019-09-18

Utvecklingstid för anställda i budgeten

Regeringen lämnade i dag in höstbudgeten till riksdagen, med ett antal nyheter som påverkar entreprenörer och företagare framöver.

I regeringens budgetproposition ingår ett antal förslag som är baserade på januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Liberalerna och Miljöpartiet. Bland åtgärderna föreslås satsningar på fler jobb, hantering av klimatfrågorna och tryggad välfärd.

– De problem vi har i Sverige i dag kan bara lösas om vi tar ett större gemensamt ansvar för vår trygghet och sammanhållning. I den här budgeten tar vi nya initiativ för fler i arbete, en starkare välfärd i hela landet, bättre ekonomi för pensionärer, bättre miljö och en ambitiös klimatomställning som alla, i hela landet, kan vara med på. Vi genomför kraftfulla ökningar av resurserna till trygghet och säkerhet, säger finansminister Magdalena Andersson, i ett pressmeddelande.

För att fler ska komma i arbete föreslår regeringen ett paket på 1,3 miljarder kronor som bland annat ska gå till bättre integration, fortsatt utbyggnad av kunskapslyftet samt aktiv näringspolitik.

I budgeten ingår även ett förslag från regeringen om utvecklingstid för anställda, på upp till ett år som ska motivera och ge möjlighet för anställda att utbilda sig inom bristyrken samtidigt som rörligheten på arbetsmarknaden främjas.

Regeringen vill även förstärka avdragsmöjligheterna för forskning och utveckling, med en sänkning av arbetsgivaravgifter för personal inom forskning och utveckling i företag, inom ramen för det så kallade FoU-avdraget.

För att göra det mer attraktivt att anställa personer som exempelvis står utanför arbetsmarknaden sedan en längre tid avser regeringen att införa ett ingångsavdrag från 1 juli 2020. Det innebär en sänkning av arbetsgivaravgifterna för dem som står utanför arbetsmarknaden sedan en längre tid. Nedsättningen avser lön och ersättningar upp till 23 500 kronor per månad.

Regeringen föreslår också flera åtgärder för att Sverige ska bli ett fossilfritt land, däribland att mer pengar till klimatbonusbilar, samt för att bygga ut nätet av snabbladdare vid större vägar. Inom ramen för ambitionen att stärka välfärden läggs ett antal förslag, däribland en kompensation till landstingen för vårdmoms. Regeringen avser även att stärka kampen mot brottsligheten, vilket bland annat ska ske i form av en förstärkt tillsyn kring penningtvätt, samt flera åtgärder där regeringen flaggar för att vissa myndigheter ska kunna få tillgång till bland annat bankkonton, i syfte att avslöja penningtvätt.

Martin Wallström

Läs mer: Regeringens webb: Budgeten för 2020 på fem minuter

Artikeldatum 2019-09-16

Lättare att göra rätt med Skatteverkets avdragslexikon

Ska du göra avdrag i din enskilda firma? Nu har Skatteverket kommit med ett nytt avdragslexikon.

Privata levnadskostnader är inte tillåtet att dra av i sin enskilda näringsverksamhet. Däremot är det helt okej att yrka kostnadsavdrag för inköp av saker samt andra utgifter som är nödvändiga för att du ska kunna tjäna pengar i din verksamhet.

På Skatteverkets webb har myndigheten publicerat ett avdragslexikon som ska underlätta för dig som näringsidkare när avdrag ska göras. Där kan du bland annat läsa om vilka kostnader du får dra av med hela beloppet och vilka kostnader som du ska fördela över flera år, så kallad avskrivning, eller värdeminskningsavdrag. Du kan också se vilka begränsningar som finns för hur stora avdragen får vara.

Viktigt att komma ihåg är också att underlagen för inköpen alltid måste sparas och att utgifterna löpande ska bokföras i verksamheten.

Läs mer:Skatteverkets avdragslexikon

Artikeldatum 2019-09-13

Prisbasbeloppen för 2020 klara

Prisbasbeloppet höjs med 800 kronor. Därmed blir prisbasbeloppet för 2020 47 300 kronor.

Regeringen har fastställt prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2020. Beloppen blir 47 300 kronor respektive 48 300 kronor. För 2019 har prisbasbeloppet varit 46 500 kronor och det förhöjda prisbasbeloppet 47 400 kronor.

Prisbasbeloppet används bland annat inom skattesystemet och socialförsäkringen, medan det förhöjda prisbasbeloppet används då beräkning görs av pensionspoäng för tilläggspension för dem som får pension enligt äldre regler.

En höjning av basbeloppen innebär att ersättningar som sjuk- och föräldraförsäkring höjs då taken i försäkringarna beräknas utifrån basbeloppen.

Artikeldatum 2019-09-11

Sänkt kapitalkrav för aktiebolag för större flexibilitet

Regeringen går vidare med förslaget att sänka kravet på aktiekapital i aktiebolag, från dagens 50 000 kronor till 25 000 kronor. 

Lagrådet har nu fått en lagrådsremiss från regeringen, enligt vilken det lägsta tillåtna aktiekapitalet för privata aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Förslaget går ut på göra aktiebolagsformen tillgänglig för fler som har för avsikt att starta företag.

– Sänkningen av kravet på aktiekapital innebär en större flexibilitet för de små och växande företagen runt om i landet. Samtidigt behålls en viss spärr mot oseriöst företagande, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, i ett pressmeddelande.

För tjänste- och kunskapsintensiva företag med små kapitalkrävande tillgångar är ofta dagens krav på 50 000 betungande och förhoppningen från regeringen är därmed att fler företag ska startas.

Som tidningen Resultat berättade i våras har förslaget varit på remiss, varefter tanken är att beslut ska fattas av riksdagen. Lagändringen som bygger på januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, Liberalerna och Centerpartiet ska enligt förslaget träda i kraft 1 januari 2020.

Aktiebolag skulle före den 1 april 2010 ha 100 000 kronor i aktiekapital, varvid summan för privata aktiebolag sänktes till 50 000 kronor. Enligt regeringen bör kravet på aktiekapital inte vara högre än nödvändigt, samtidigt som andra faktorer som borgenärsskyddet talar emot en sänkning.

Martin Wallström

Läs mer: Sänkt krav på aktiekapital gör aktiebolagsformen mer tillgänglig

Artikeldatum 2019-09-06

Snart besked om beskattning av styrelsearvoden

Hur styrelsearvoden ska beskattas får snart sitt svar. Under september väntas Högsta förvaltningsdomstolen ta upp frågan.

Resultat har under en längre tid följt frågan om hur styrelsearvoden ska beskattas. I början av sommaren kom beskedet Högsta förvaltningsdomstolen ännu en gång tar upp frågan. Nu ska samtliga justitieråd delta i beslutet.

– Att Högsta förvaltningsdomstolen samlas i plenum är ovanligt och det blir intressant att följa utgången. Vi väntar med spänning på hur domstolen ska resonera, säger advokat Börje Leidhammar, ombud för den klagande parten i målet.

Kärnfrågan är om styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet. Bakgrunden är en dom från Högsta förvaltningsdomstolen 2017 som fått stora konsekvenser. I domen slogs Skatterättsnämndens slutsats fast: Styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av tjänst. Detta fick till följd att Skatteverket ändrade sin praxis som gällt sedan 2009. Ändringen gällde både för fakturering från juridisk person och från enskild näringsverksamhet.

– Vi hoppas naturligtvis på ett utfall där domstolen kommer fram till att styrelsearvoden ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Frågan som tas upp nu rör advokater och vi jämställer uppdraget med andra uppdrag som även de har personlig karaktär som uppdraget som offentlig försvarare, målsägarbiträde, konkursförvaltare med flera, säger Börje Leidhammar.

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat att frågan kommer att tas upp under september och ett besked är därmed att vänta i slutet av september eller början av oktober.

Charlotta Marténg

Läs mer: Skatterättsnämnden dnr 107-17/D

Artikeldatum 2019-08-30

Slopad värnskatt allt närmare

Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, så kallad värnskatt, ska avskaffas nästa år. Förslaget från finansdepartementet väntas finnas med när höstbudgeten snart presenteras.

Finansdepartementet föreslog i somras att värnskatten, alltså den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, avskaffas nästa år. Förslaget är en följd av januariöverenskommelsen, mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, som bland annat innefattar ändringar i inkomstskattelagen. 

Slopad värnskatt innebär att endast ett skikt för statlig inkomstskatt kommer att finnas. Detta uppnås genom att den övre skiktgränsen avskaffas, samtidigt som den nedre skiktgränsen behålls. Det resulterar i ett skikt för statlig inkomstskatt där skattesatsen är 20 procent. Tanken är att stimulera till ytterligare arbete för personer med rörlig lön och ett incitament att öka sina inkomster, vilket enligt förslaget kan leda till ett ökat antal arbetande timmar och ett ökat skatteunderlag.

Av en konsekvensanalys från departementet framgår att förslagen väntas leda till minskade skatteintäkter med 6,12 miljarder kronor under 2020. Däremot väntas förslagen inte påverka företagens lönsamhet eller verksamhet, annat än att det på längre sikt kan innebära positiva effekter, genom att det blir lönsammare för anställda att arbeta och utbilda sig. Ytterligare en möjlig effekt är enligt konsekvensanalysen en ökad förmåga att konkurrera om kvalificerad utländsk arbetskraft.

Sammanfattningsvis, skriver finansdepartementet att ”En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är närmare 100 procent". Dock är flera av de förväntade positiva effekterna osäkra och faller ut på lång sikt.

Förslaget innebär ändringar i inkomstskattelagen. Ändringarna ska, om förslaget blir verklighet, träda i kraft 1 januari 2020, och därmed tillämpas de för första gången på beskattningsår med början efter 31 december 2019. Detta ska ge tid för Skatteverket och andra aktörer att informera om lagändringen, samt att anpassa exempelvis sina it-system.

Martin Wallström

Läs mer Promemorian från finansdepartementet: Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)

Artikeldatum 2019-08-29

Så planerar du för ett lyckat generationsskifte

Börja i tid! Rådet gäller oavsett om företaget ska gå vidare inom familjen eller via ett externt ägarskifte.

Från att du bestämmer att du vill genomföra ett generationsskifte tills det är signerat och klart får du räkna med en period på ett par år. Och du behöver en gedigen plan på hur du ska gå tillväga. Det finns många frågor att ta hänsyn till, såväl ekonomiska och skattemässiga som juridiska och känslomässiga.

Enligt en undersökning från PwC uppger 71 procent av de svenska familjeföretagen att de har familjemedlemmar som arbetar i verksamheten och att 68 procent av ägarna planerar att lämna över ägande eller ledning. Men i samma undersökning uppger fler än hälften av företagen att de saknar en successionsplan för hur generationsskiftet praktiskt ska gå till.

Victoria Rodin är auktoriserad revisor och delägare på Andersson & co i Växjö. Dels råder hon kunder hur de ska genomföra generationsskiften. Dels var hon själv involverad i ett generationsskifte när hon som en av två anställda tog över Andersson & co från de tidigare ägarna, en process som tog två år.

En svår bit i generationsskiftet kan vara finansieringen och den är därför något man behöver fundera ett extra varv kring.

– Jag pratar mycket med kunderna om just finansieringen. Att man ska förbereda sig på att det kan bli tufft hos banken. Det är viktigt att man är väl förberedd inför ett bankbesök med underlag som exempelvis budgetar och finansieringsplaner, säger Victoria Rodin.

– I många fall kan inlösen av aktier vara ett sätt att underlätta en ägarförändring. Då använder man bolagets fria egna kapital för att lösa in samtliga eller delar av den säljande partens aktier. Det förutsätter att köparen äger del av aktierna sedan tidigare eller förvärvat i samband med ägarskiftet samt att det finns fritt eget kapital och likviditet att lösa detta, tillägger hon.

Förra året analyserade Swedbank och Sparbankerna siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat och en undersökning från Sifo – och kom fram till att 68 000 av Sveriges företagare är över 65 år. Det är 14 procent av företagarna i Sverige. På tio år har andelen företagare över 65 år i Sverige stigit från nio till 14 procent.

– Blir det fler än en ny ägare som tar över företaget? Som ägare på väg att generationsväxla måste du därför fundera på om de nya ägarna har samma värderingar och mål som du med bolaget och om de har det sinsemellan, säger Victoria Rodin.

Sofia Hadjipetri Glantz

Några viktiga frågor du kan ställa är:

- Vem ska ta över, och varför? Har du barn som är intresserade, eller är en extern försäljning ett troligare alternativ?
- Om nästa generation ska ta över – hur ska överlåtelsen ske? Finns det syskon som inte är intresserade, och hur ska de i så fall kompenseras?
- Hur gör ni ett rättvist generationsskifte och undviker framtida konflikter?
- Vad vill du göra efter skiftet och vilka pengar ska du leva på? Att lämna ett livsverk är ofta tillräckligt tungt psykologiskt och ska inte dessutom bli ekonomiskt belastande.
- Genom att planera skiftet i god tid får ni både tid för ordentlig kunskapsöverföring och skattemässiga dispositioner.

Artikeldatum 2019-08-26

Differentierad utdelning vid avveckling av bolagsägande kan kapitalbeskattas

Differentierad utdelning som sker i samband med en delägares avveckling av ägandet i sitt bolag, kan beskattas i inkomstslaget kapital och inte som lön. Det framgår av ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden. Beslutet har överklagats.

Bakgrunden var två delägare, A och B, som ägde hälften vardera av ett bolags aktier och som hade lika många aktier av samma aktieslag, som ansökte om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Båda delägarna hade i betydande omfattning varit verksamma i bolaget, samt fått marknadsmässig lön för arbetet. A hade för avsikt att lämna bolaget och flytta utomlands och i samband med det skulle en utförsäljning av aktierna ske från A till B.

En överenskommelse hade också slutits mellan delägarna att bara delägaren som skulle lämna bolaget skulle erhålla utdelning. Båda ägarna kunde inte ta ut samma utdelning, som en följd av att värdet av bolagets fria egna kapital inte medgav detta.

Därför fattade delägarna ett beslut på en bolagsstämma att delägare A skulle få utdelning för sina aktier, medan delägare B inte av bolaget skulle få utdelning för sina aktier. Det fanns inga skillnader mellan de två delägarnas arbetsinsatser som motiverade en sådan differentiering av utdelningen.

Enligt A och B ska utdelningen beskattas hos A som inkomst enligt inkomstskattelagen, 57 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Skatterättsnämnden fick därför frågan om delägare A:s utdelning skulle beskattas som inkomstslaget kapital från kvalificerade aktieandelar, eller om utdelningen skulle beskattas som lön till A.

Enligt förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden så ska utdelningen betecknas som kvalificerade andelar i inkomstslaget kapital och beskattas som sådant. Aktierna i bolaget hade samma rätt till utdelning och aktierna kan inte ges olika utdelningsrätt utifrån vem som är aktieägare.

Skatterättsnämnden skriver i sin bedömning: ”Eftersom den aktuella utdelningen inte differentieras efter olika delägares arbetsinsatser i bolaget saknas det enligt Skatterättsnämndens mening anledning att behandla utdelningen till A som ersättning för en arbetsprestation”.

Det fanns således inget underlag, enligt Skatterådsnämnden, för att beskatta utdelningen som lön, utan den ska kapitalbeskattas. Beslutet från Skatteverket har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen.

Martin Wallström

Läs mer:Differentierad utdelning: Skatterättsnämndens förhandsbesked, 4 juli 2019

Artikeldatum 2019-08-22

Missa inte att anmäla ordförande i föreningen

Driver du din verksamhet i form av en ekonomisk förening? Senast 31 december måste ni ha registrerat en styrelseordförande hos Bolagsverket.

1 juli 2018 började en ny lag om ekonomiska föreningar gälla. Den innebär att föreningar ska registrera en styrelseordförande hos Bolagsverket. Föreningar som berörs är:

- Ekonomisk förening
- Bostadsrättsförening
- Bostadsförening
- Kooperativ hyresrättsförening
- Sambruksförening

För ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar är det enklast att anmäla ordförande på verksamt.se och övriga ska använda en blankett som går att hämta hem via Bolagsverkets webb. (se länk nedan).

Om en anmälan inte kommit in senast 31 december 2019 kommer det i föreningsregistret stå att föreningen saknar en registrerad ordförande. Anteckningen kommer att synas på föreningens registreringsbevis.

Charlotta Marténg

Läs mer: Bolagsverket: Anmäl ordförande i föreningen

Artikeldatum 2019-08-14

Ingen svensk moms för kurs i utlandet

Mervärdesskatt för en kurs ska betalas i det land där kursen hålls, förutsatt att det handlar om så kallat tillträde till evenemang.

Ett bolag som anordnar femdagarskurser i redovisning ansökte om förhandsbesked för att få veta om kurser som tillhandahålls beskattningsbara personer som är etablerade i Sverige ska anses vara omsatta här och om svensk moms därmed ska debiteras.

Kurserna hålls i ett annat EU-land. Skatterättsnämnden kom fram till att svensk moms ska debiteras.

Högsta förvaltningsdomstolen frågade EU-domstolen om tjänster av det slaget omfattas av begreppet tillträde till evenemang. EU-domstolen fann att så är fallet. I somras kom Högsta förvaltningsdomstolens dom. 

Domstolen ändrar Skatterättsnämndens förhandsbesked och förklarar att de aktuella tjänsterna ska anses omsatta utomlands. Svensk mervärdesskatt ska därför inte påföras.

Med anledning av domen har Skatteverket uppdaterat sin vägledning.

Björn Dickson

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolen mål nr 1990-17
Läs mer: Skatteverket rättslig vägledning

Copyright ©  2014. Alingsås Revision AB - All Rights eserved.